1880-1916 German Franz Marc Locations Franz Marc was born in 1880, in the German town of Munich. His father, Wilhelm, was a professional landscape painter, and his mother Sophie was a strict Calvinist. He began study at the Academy of Fine Arts, Munich in 1900. In 1903 and 1907 he spent time in Paris and discovered a strong affinity for the work of Vincent van Gogh. Marc developed an important friendship with the artist August Macke in 1910. In 1911 he formed the Der Blaue Reiter artist circle with Macke, Wassily Kandinsky, and other artists who decided to split off from the Neue K??nstlervereinigung movement. He showed several of his works in the first Der Blaue Reiter exhibition at the Thannhauser Galleries in Munich between December 1911 and January 1912. The exhibition was the apex of the German expressionist movement and also showed in Berlin, Köln, Hagen, and Frankfurt. In 1912, Marc also met Robert Delaunay, whose use of color and futurist method was a major influence on Marc's work. Marc became influenced by futurism and cubism, and his art became stark and abstract in nature. His name was on a list of notable artists to be withdrawn from combat in World War I. Before the orders were carried out, he was struck in the head and killed instantly by a shell splinter during the Battle of Verdun (1916).   Related Paintings of Franz Marc :. | The Monkey aaa | Fighting forms | Small Composition ii (mk34) | Elephant (mk34) | lbex (mk34) |
Related Artists:
Jan ten Compe
painted view of the Town Hall in 18th century
Janssens van Ceulen
Cornelis Janssens van Ceulen (also Cornelius Jonson van Ceulen, Cornelius Johnson, Cornelis Jansz. van Ceulen and many other variants) (bapt. October 14, 1593, London - bur. August 5, 1661, Utrecht) was an English painter of portraits of Dutch or Flemish parentage. He has been described as "one of the most gifted and prolific portrait painters practising in England during the 1620s and 1630s".
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.